I mångt och mycket är det en klar fortsättning på den politik som regering Vanhanen II förde. Man fortsätter med samma regeringsprogram – dock så att man kompletterat med några sidor med en uppdaterad ekonomisk politik. Mest för att tiderna har ändrats sedan våren 2007.

Ekonomisk stabilitet är nyckelordet i det kompletterade regeringsprogrammet. Under den globala finanskrisen lånade vi pengar för att klara oss så helskinnade som möjligt ur krisen. Nu börjar tiderna vända och då är det dags att återställa balansen i den offentliga ekonomin. Det skall vi göra bland annat genom att förbättra sysselsättningen. Målet är ambitiöst – den så kallade sysselsättningsgraden skall höjas till 75 %. Det innebär att högst en fjärdedel av människorna mellan 20 och 64 år skall stå utanför arbetslivet – av orsak eller annan. Studier, arbetsoförmögenhet och förtidspensioner är några av orsakerna och vi måste helt enkelt bli bättre på att få folk att må bättre och orka mer. En förlängd tid i arbetslivet, höjd produktivitet och skapandet av tillväxt är några av de faktorer som ger oss ett framgångsrikt Finland också i framtiden.

Under nästa år skall vi också sänka det offentliga underskottet så att vi åter, som ett av de första länderna i Europa, klart underskrider den uppställda underskottsgränsen på tre procent. Denna gräns anges i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Det visar på en ansvarsfull och långsiktig finanspolitik. Trots detta kommer denna regering inte att göra stora ändringar i skattebasen. En arbetsgrupp under ledning av understatssekreterare Hetemäki kom i dagarna ut med ett förslag på hur skatterna kunde reformeras. I valrörelsen bör detta diskuteras och varje parti skall ha sin skattepolitiska linje klar – på så sätt har väljarna klara alternativ att ta ställning till. I SFP har vi redan på partidagen i år godkänt ett skattepolitiskt ställningstagande som utgör våra linjedragningar inför valet.

Utöver detta innehåller regeringsprogrammet också några klara markeringar inför framtiden efter nästa riksdagsval. Under återstoden av denna valperiod skall man göra upp en plan för balansering av den offentliga ekonomin under de två inkommande valperioderna. Dessutom skall man under de närmaste åren, utöver bruttonationalprodukten, ta i bruk mer omfattande utvecklingsindikatorer. Det betyder att vi i framtiden inte bara skall mäta råa, ekonomiska siffror – utan också människors välmående och miljöns tillstånd. Att komplettera de ekonomiska mätningarna med dylika kriterier är nödvändigt – på detta sätt kan vi mäta hur bra Finland egentligen mår.

Regeringen har ambitiösa finanspolitiska mål – och dessa mål är fullständigt nödvändiga. Endast på detta sätt kan vi trygga ett konkurrenskraftigt Finland som står sig i den globala konkurrensen också om 30 år – och som dessutom inte tummar på vår karaktäristiska välfärd!